Röda dagar – detta gäller

Röda dagar är arbetsfria dagar enligt svensk lag och påverkar både arbetstid och lön. Många funderar på vad som egentligen gäller: Är man ledig? Får man dubbel lön? Och vad är skillnaden mellan röda dagar och helgdagar? Här reder vi ut begreppen och visar vilka datum som gäller för 2026.

Röda dagar är lagstadgade helgdagar som oftast är markerade med rött i kalendrar. Det betyder att de flesta är lediga, men det finns undantag beroende på yrke och arbetsplats.

Alla röda dagar är helgdagar, men alla helgdagar är inte röda dagar. Exempel:

• Julafton, nyårsafton och midsommarafton är helgdagar – men inte röda
• Söndagar räknas som helgdagar och är röda
• Lördagar är inte röda, även om många är lediga

Observera att skärtorsdag inte räknas som röd dag, däremot kan det vara halvdag om din arbetsgivare tillämpar detta.

Att arbeta på en röd dag kan innebära extra ersättning, men vad du har rätt till beror på flera faktorer:

• Vilken bransch du arbetar i
• Om det finns kollektivavtal
• Vilken tjänst eller roll du har

I vissa avtal får du 100% OB-tillägg, vilket innebär dubbel lön under röda dagar. Detta kallas ibland för storhelgstillägg. Andra kollektivavtal ger särskilda tillägg vid arbete under vissa helgdagar.

Fråga din arbetsgivare eller ditt fackförbund vad som gäller för just dig.

• Handels fackförbund har ett kollektivavtal som ger 100 procent OB under dagar som Långfredagen och Sveriges nationaldag. Därmed kan du som jobbar som exempelvis som butiksbiträde eller som lagerbiträde troligtvis se fram emot lite extra betalt om du jobbar.
• Andra kollektivavtal, som nyligen har omförhandlats, har medfört att storhelgs-OB:t höjs. Det gäller hos Kommunal som i sin omförhandling kom fram till att ersättningen för obekväm arbetstid vid röda dagar ökar med 4,6 procent.

En ”klämdag” är en arbetsdag som ligger mellan två lediga dagar. Det finns ingen lag som ger rätt till ledighet då, men många tar semester eller har avtal om ledighet.

Under 2026 finns det tre guldkorn för att maximera ledigheten:

1. 2 januari (fredag): Eftersom nyårsdagen är en torsdag blir fredagen en klassisk klämdag.
2. 5 januari (måndag): Ligger mellan helgen och trettondedag jul.
   • Tips: Tar du ledigt 2:a och 5:e januari får du sex dagars ledighet i rad (1–6 januari) men förbrukar bara två semesterdagar.
3. 15 maj (fredag): Dagen efter Kristi himmelsfärdsdag ger en fyradagarshelg.

Julen 2026: Julafton infaller på en torsdag och juldagen (fredag) är röd. Det ger automatiskt fyra dagars ledigt utan att du behöver ta ut semester.

Heltidsarbete motsvarar cirka 160 timmar i månaden, men detta varierar. Månader med många röda dagar som infaller på vardagar (som maj 2026) innebär i praktiken färre arbetstimmar med bibehållen månadslön för de flesta kontorsanställda.

Att ha koll på kalendern gör det enklare att planera både arbete och återhämtning.

Var ute i god tid: 2 januari och 15 maj kommer vara populära dagar att söka semester på.

Röda dagar vs aftnar: Kom ihåg att aftnar inte automatiskt är arbetsfria enligt lag.

Kolla avtalet: Ersättning och regler för klämdagar styrs av din arbetsgivares policy eller kollektivavtal.